Katastrofen i Italien

Jordbävning är nog den värsta upplevelsen av alla. Även om vi lite till mans kan känna hur marken gungar under oss, bildligt talat, så är det inget i förhållande till en verklig jordbävning.
Italien har återigen drabbats. Pinsamt att Berlusconi talar om att de drabbade kan se det som en campinghelg. Ofattbart av en framstående politiker som vi tyvärr behöver dela utrymme med inom det europeiska samarbetet, i EPP-gruppen i EU-parlamentet!
Mitt första uppdrag som journalist på Dagen på 80-talet var att bege mig till Italien som då hade drabbats av en jordbävning. När jag så här efteråt läser om den, att över 2 500 människor dog i den katastrofen, kommer minnena tillbaka. Minnen av ödelagda städer och byar, minnen av familjer i husvagnar som bjöd in mig i värmen, minnen av de många frivilliga som hjälpte till. Insamlingar exempelvis i frikyrkorna var omfattande och transporterna till området var många. Ett nätverk av frikyrkor på plats öster om Neapel såg till att hjälpen kom fram.
I en kyrka jag besökte talade man varmt om familjen av troende. Oavsett vilket land man kommer från. Trons betydelse och kyrkans roll kan inte underskattas när vi drabbas av det ofattbara.
Glad påsk önskar vi varandra, trots allt, eller mitt i allt!